Tjejjouren i Lund

Så mycket i vårt samhälle kretsar kring kroppen och utseendet. Mycket fokus läggs på just hur vi ser ut, vad vi har på oss,hur vi har klippt håret, hur mycket vi väger... Det pratas, kategoriseras, bedöms och mäts på skalor av rätt & fel, inne & ute, snyggt & fult. Tidningarnas förstasidor skriker ut bantningstips, träningstrender och vilket mode man måste följa om man ville vara inne i vår. Det hela blir lätt till en tröttsam karusell, där man ständigt snurras runt, runt. Från det ena måstet till den andra åsikten, och vidare, vidare, vidare...

 

Men vet ni vad? Hur kämpigt det än kan kännas, så finns det små små saker man kan göra, för sig själv och för andra, för att skapa ett andrum, ge oss alla en paus från allt det där krävande. Små handlingar och små ord av vänlighet som en och en, ett och ett, så sakta kan förändra hur vi själva tänker och känner kring utseende, våra kroppar och integriteten kring det.

 

Låt oss ge varandra komplimanger, beröm och positiv feedback - men låt oss tänka utanför den snäva mallen där vi endast lägger märke till utseende, kläder etc. Det snackas redan så mycket om utseende, och jag tycker det är dags att vi struntar i det och börjar prata om vilka vi är, och vad vi kan. Ta dig tid att notera och beröm de runt omkring dig för andra saker, sådant som vi har en tendens att antingen ta för givet eller helt enkelt inte lägga energi på att lyfta fram. Flytta fokus från hur vi "ska" se ut, vad som är "vackert" eller "rätt", och lägg det på vad personerna runt omkring dig kan och gör och vad de är riktigt bra på. Tala om för din fotbollsspelande kompis hur grym hen är på planen eller säg något uppskattande om serien din bästa vän har ritat. Lyft fram egenskaper du uppskattar hos andra: "Du är väldigt bra på att lyssna" eller "Det är kul att umgås med dig, du får mig alltid på så bra humör." Visst kan man ibland särskilt lägga märke till någons utseende och vilja berömma det, och det är inget fel i det, men det är den ensidiga och upprepade förstärkningen av att det ytliga är det enda viktiga som jag tror är är dålig i längden. Om du träffar din bästa vän och tänker "oj, vad snygg hen är idag" kan du säga något i stil med "Du ser väldigt glad/pigg/energisk ut idag, vad roligt" eller bara "Vad kul det är att ses, jag blir så glad av dig." 

 

Det kan kännas lite märkligt i början - jag kände mig nästan lite löjlig första gången jag berömde en vän för hennes energi, men med tiden har det börjat kännas mer naturligt att fokusera på färdigheter och egenskaper än utseende. Att man i början känner sig lite obekväm är kanske det största tecknet på att vi faktiskt behöver skifta fokus - att berömma någons humor, energi eller färdigheter inom t ex en sport borde ju ligga mycket närmre till hands än att kommentera någons utseende, eller hur?